Insamlingsstiftelsen Gatubarn

Svenska barn och ungdomar engagerar sig för barn i fattiga länder!

Här berättar Louise Petersen om det besök hon gjorde vid vårt projekt i Rio de Janeiro och tackar de sponsorer som givit bidrag till verksamheten.

Kära sponsorer,

För att följa upp era generösa bidrag till skolan Escolinha Tia Percilia genom mitt projektarbete har jag nu sammanställt en rapport från mitt besök i Rio under påsklovet 2008. Jag och min familj besökte skolan och fick hälsa på barnen och se hur verksamheten bedrivs. Vi fick även chans att ställa frågor om skolans arbete och framtid med skolans föreståndare för att ta reda på hur de insamlade medlen kommer att användas. Jag har också inkluderat bilder i rapporten som togs vid besöket. Skolan Escolinha Tia Percília ligger i favelan Babilônia och därför tänker jag börja med att berätta lite om vad en favela är och om uppkomsten av Rios favelor, som Brasiliens kåkstäder kallas. Detta är viktigt att veta för att förstå dagens situation och de problem som vuxit fram.

Favelorna i Rio

Den första favelan man känner till byggdes 1887 då tio tusentals veteransoldater togs till Rio utan att få någonstans att bo. Senare startades även liknande byggnadsprojekt av förrymda afrikanska slavar. En utökning av favelorna kunde tydligt ses under 1940-talet då det rådde stor bostadsbrist i Rio. Sedan skedde det en urbanisering på 70-talet och många människor flyttade in till staden från landsbygden. Då uppfördes de flesta favelorna som finns idag. I Rio finns det idag mellan 600-800 favelor (helt beroende på källan) runt om staden.

Den största favelan Rocinha har ett par hundra tusen invånare. Definitionen av en favela är ett bostadsområde som byggts illegalt på mark som ägs av staten eller någon annan tredje part. Det har inte funnits någon byggnadsplan vilket har gjort att tusentals hus är byggda intill varandra utan vägnät och husen är ofta mycket primitiva och amatörmässigt konstruerade. De instabila husen och ständiga olyckorna utgör en farlig miljö i sig. Ursprungligen saknades det infrastruktur i favelorna som elektricitet, vägnät, avlopp etc. och därför har de ofta förknippats med hygieniska problem, sjukdomar och fattigdom. De flesta av Rios favelor, däribland Babilônia, ligger på de bergssluttningar som finns på många ställen i staden. Här har det nämligen varit olagligt att uppföra vanliga hus för att bevara Rios naturliga miljö.

Eftersom cirka en femtedel av Rios befolkning bor i favelor utgör de en stor väljargrupp och därför har nu politikerna försökt att rusta upp favelorna för att vinna röster. De flesta har numera el, vatten och någon form av avloppssystem men trots det dras de fortfarande med otroligt många problem. På grund av brist på utbildning, jobb och pengar är kriminalitet som drogmissbruk och prostitution mycket vanligt i favelorna. Favelan fungerar som ett slags eget samhälle då det i allmänhet inte finns några institutioner som skolor eller sjukhus och Rios allmänna rättssystem i praktiken inte fungerar här. Människorna i favelan är på många sätt uteslutna ur det vanliga samhället och ses som en skamfläck av andra Rio-bor. De flesta favelorna styrs av knarkligor som ständigt är i strid med andra gäng och människor från andra favelor. Gängkulturen karakteriseras av det brutala våldet, både mellan olika gäng men också mellan poliser och gäng. Man beräknar att minst ett tusental människor skjuts ihjäl varje månad i Rio. Det är väldigt svårt och riskfyllt för poliser, eller andra utomstående, att ta sig in i favelan och när attacker sker från polisens sida är det vanligt att oskyldiga blir dödade medan de högt uppsatta knarkkungarna lyckas smita undan genom de farliga labyrinterna som favelorna utgör.

Många av knarkkungarna är väldigt unga (medelåldern är 21 år) vilket gör att yngre barn och ungdomar därför lätt dras in i knarklivet. Eftersom barnen i favelan inte har några andra förebilder än de vapenprydda knarkgängen och att de inte har särkilt stora möjligheter att kunna få en utbildning eller bra jobb, blir det en naturlig följd att de också blir inblandade i denna business. Barnen blir också ofta utnyttjade som spejare vid droghandeln. Det är ingen ovanlig syn att barn på 12 år hamnar mitt i skottlossningar eller själva tar del med vapen de fått av gängen för att försvara sig.

Situationen är mycket dyster i de många favelorna i Rio och något av det som berörde mig mest när jag gjorde mitt val av projekt var just de oskyldiga barnen som dras in i denna fruktansvärda och våldsamma livsstil. Visserligen är problemen i favelorna ett komplicerat och svårlöst samhällsproblem men skolprojektet som jag har kunnat stödja med hjälp av Er anser jag vara en bra satsning för att de kommande generationerna skall kunna förändra den nuvarande destruktiva miljön.

Escolinha Tia Percília och Babilônia

Favelan Babilônia där skolan Escolinha Tia Percília ligger är förhållandevis liten med sina 2500 invånare. Den ligger på en bergssluttning nära den kända stranden Copacabana i Rio. Skolan startades för 17 år sedan av Tia Percilia, som skolans namn förtäljer, i hennes hem i Babilônia. Vera, skolans föreståndare, som vi träffade under vårt besök, har varit med och drivit skolan sedan starten. De ansåg att barnen i favelan behövde någon mer aktivitet än den kommunala skolan. De tyckte också att barnen behövde styras in på andra banor än det annars vanligt förekommande knark och gänglivet. Barn som går i den kommunala skolan har bara undervisning halva dagen. Resten av dagen har de tidigare drivit runt på gatorna utan någon sysselsättning och på så sätt hamnat i problem av olika slag.

Skolan framifrån

Nu går barnen antingen i Escolinha Tía Percília på förmiddagen eller på eftermiddagen innan eller efter den kommunala skolgången. Där får de också ett mål mat (för vissa barn det enda på dagen) som lagas i skolans kök. I skolan går 177 barn mellan 6 år och uppåt.

Barnen får stanna så länge de vill men för närvarande är de äldsta 17 år.

Vera berättar att den viktigaste delen av skolans arbete med barnen är läxhjälp och stöd åt dem som har svårigheter i olika ämnen. Matematik och läsning är två viktiga ämnen i denna del av undervisningen. Nästan alla barnen i skolan är läskunniga, mycket tack vare det extra stödet de får, vilket inte är en självklarhet i ett land där 15 % av befolkningen är analfabeter. Utöver detta har man även lektioner i ämnen som hemkunskap, hälsa och samhällsorienterade kunskaper om exempelvis vilka rättigheter man har som medborgare och vart man kan vända sig i olika situationer. Man vill uppmuntra barnen att få en bra utbildning, skaffa ett bra jobb och på så sätt ta sig ur den fattigdom de nu lever i. Det är viktigt att lära dem att de har samma rättigheter som alla andra invånare oavsett hudfärg eller social status.

Barnen får lära sig om sjukdomar som AIDS och denguefebern, som på senaste tiden har blivit en allvarlig epidemi i Rio, och hur man skall skydda sig från detta. Dessutom får de chansen att ägna sig åt mer kreativa aktiviteter som dans, bild och teater. Ibland åker de på utflykter till olika platser i Rio som stranden, kyrkan eller Kristusstatyn. I februari varje år är det karneval i Rio och då samlas man och firar tillsammans.

Vera berättar att ett annat viktigt mål med skolan är att försöka visa barnen en kontrast till vad de ser i sin omgivning varje dag i form av kriminalitet och våld och att istället uppmuntra andra typer av livsstilar och intressen. Skolan har börjat se resultat av sitt hårda arbete i form av att de flesta barnen numera går färdigt grundskolan som är till och med åttonde klass. Tidigare var det vanligt att barnen hoppade av efter tredje året.De flesta av ungdomarna får efter att de skolan jobb på t.ex. hotell eller som hembiträde hos en familj. Alla unga män måste också göra militärtjänst.

Barnen visar upp sin dans

Skolan finansieras numera endast av Insamlingsstiftelsen Gatubarn som började med sitt stöd för sju år sedan. Tidigare fick de även finansiell hjälp från kommunen men efter att ha varit värdar för Pan American Games, OS för Centralamerika, har Rio inte längre resurser för ett sådant stöd. Tack vare Insamlingsstiftelsen Gatubarns hjälp har man kunnat bygga lokalerna där verksamheten numera bedrivs. Lärare och föräldrar hjälptes åt att bygga dem och de ligger i anslutning till Babilônias lokala bostadsförening. Skolan har tolv anställda som alla har en lön som ligger under Brasiliens minimilön. Många måste ha andra jobb utöver det på Escolinha Tia Percília för att klara sig. Vi fick se skolans bespisning som var enkel men förhållandevis fräsch. Dock berättade Vera att de gärna skulle vilja servera mer innehållsrik och nyttig mat men på grund av kostnader har de fått nöja sig med billigare råvaror.

Vera säger att de inom en snar framtid gärna skulle vilja erbjuda lektioner i engelska, datakunskap och musik. Engelskkunskaperna är generellt sett dåliga i Brasilien, inte bara i favelorna. Vera anser att engelskan samt datakunskap är viktigt att kunna för att få en bättre chans på arbetsmarknaden. Hon säger också att musiken är otroligt viktig eftersom det är ett universellt sätt att uttrycka sig som utvecklar barnen på många sätt. Vera berättade att de nu försöker satsa mycket på de lite äldre barnen som gått ut grundskolan för att de även skall fortsätta till gymnasiet och öka sina chanser att få ett bra jobb i framtiden.

Besöket i skolan var otroligt intressant och roligt. Vi åkte dit, fullpackade med godis, pennor och papper, tillsammans med Vera, skolans föreståndare, och Saila, en student från Helsingfors Universitet som skrev sitt examensarbete i Babilônia. Som tur var kunde Saila hjälpa oss med översättningen eftersom vi inte pratar portugisiska. Vi fick hälsa på i de olika klasserna vilket var jätteroligt och barnen var så söta och nyfikna. Vi tog en hel del kort men dialogen mellan barnen och oss bestod mest av leenden och skratt eftersom ingen av oss kunde prata den andres språk.

Fr. vänster: Saila, jag och Vera

I en av klasserna fick vi se en liten dansuppvisning (bild på detta kan ni se på förra sidan). Barnen var mycket duktiga på att dansa bugg och hiphop! Vi fick även vara med och se vilka övningar som gjordes på teaterlektionen där barnen fick öva sin retoriska förmåga genom att ställa frågor till varandra i grupp. Sammanfattningsvis var det ett jätteroligt besök och jag är mycket glad och stolt över att ha gjort en insamling till en sådan lysande verksamhet.

Vera blev oerhört glad när vi berättade hur mycket pengar vi hade samlat in. Den slutgiltiga summan blev 36 600 kr vilket var otroligt glädjande då detta är nästan 10 % av skolans årliga budget! Detta är tack vare Era bidrag! Om ni vill fortsätta att stödja skolan kan ni gå in på hemsidan www.stiftelsengatubarn.se eller ringa 018-10 20 18. Har ni några frågor eller kommentarer får ni gärna höra av er till mig på 031-69 82 12 eller maila superpiyo2000@hotmail.com.

Ett Stort Tack till Mina Sponsorer!

Hans och Agneta Laurin

Wallenstam AB

Marinvest AB

Petersen Utveckling HB

4-Gott AB

Läs även om andra privata initiativ!

Till sidans topp